glänsa
Jump to navigation
Jump to search
See also: glansa
Swedish
Etymology
From glans (“shine, brilliance”).
Verb
glänsa (present glänser, preterite glänste, supine glänst, imperative gläns)
- to shine (reflect light)
- Han städade köket tills det glänste
- He cleaned the kitchen till it shone
- 1891, “Betlehems stjärna (Gläns över sjö och strand) [Star of Bethlehem (Shine over sea [most likely in this context, though unusual – see sjö (“lake; sea”)] and shore [Maybe to be understood as "land and sea/water"])]”, Viktor Rydberg (lyrics), Alice Tegnér (music)[1]:
- Gläns över sjö och strand, stjärna ur fjärran. Du som i Österland tändes av Herran.
- Shine over sea and shore, star from [out of] afar. You who in the East ["East-land" – the Orient] were lit by the Lord.
- to shine (excel)
- Nisse glänste vid SM 2012
- Nisse shone at the 2012 Swedish Championship
Conjugation
Conjugation of glänsa (weak)
Active | Passive | |||
---|---|---|---|---|
Infinitive | glänsa | — | ||
Supine | glänst | — | ||
Imperative | gläns | — | ||
Imper. plural1 | glänsen | — | ||
Present | Past | Present | Past | |
Indicative | glänser | glänste | — | — |
Ind. plural1 | glänsa | glänste | — | — |
Subjunctive2 | glänse | glänste | — | — |
Participles | ||||
Present participle | glänsande | |||
Past participle | — | |||
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs. |
Related terms
References
- glänsa in Svensk ordbok (SO)
- glänsa in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
- glänsa in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)